Bakgrund: Internationellt adopterade personer har i tidigare forskning visats ha en ökad risk för psykisk ohälsa, men kunskapsläget behöver värderas utifrån studiernas vetenskapliga kvalitet. Syftet med denna rapport var att granska och bedöma den vetenskapliga kvaliteten i nordiska primärstudier om psykisk ohälsa hos internationellt adopterade barn och vuxna.
Metod: Utifrån en tidigare framtagen översikt av forskning om internationell adoption identifierades publikationer som behandlade psykisk ohälsa. Totalt granskades 19 vetenskapliga artiklar och en rapport med primärdata. Studierna omfattade kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder. Två forskare genomförde oberoende bedömningar av studiernas vetenskapliga kvalitet och risk för bias, med granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) som grund.
Resultat: Majoriteten av de inkluderade studierna var kvantitativa registerbaserade studier med stora populationer och bedömdes ha låg risk för bias. Totalt bedömdes 13 studier ha låg risk, fem måttlig risk och två hög risk för bias. Den samlade forskningen visar att internationellt adopterade som grupp har en ökad risk för flera former av psykisk ohälsa, däribland suicidalt beteende, depression, psykos, ADHD och ätstörningar. Samtidigt är variationen inom gruppen stor och många internationellt adopterade utvecklas väl. Resultaten pekar på att psykisk hälsa påverkas av ett komplext samspel mellan tidiga biologiska och sociala erfarenheter, ålder vid adoption, uppväxtförhållanden samt senare psykologiska och sociala faktorer. Forskningen visar även att en stabil adoptivfamilj kan utgöra en viktig skyddsfaktor. Kvalitativa studier visar dessutom på betydelsen av identitet, tillhörighet och erfarenheter av vården, områden som i begränsad utsträckning fångas i registerdata.
Slutsats: Det samlade forskningsläget bedöms vara av relativt hög vetenskaplig kvalitet, men domineras av registerbaserade kvantitativa studier. Det finns därför behov av fler kvalitativa och longitudinella studier som kan fördjupa förståelsen av individuella erfarenheter och mekanismer bakom psykisk ohälsa. Resultaten understryker behovet av ökad kunskap inom hälso- och sjukvården samt av individanpassade och livslånga stödinsatser, med särskild uppmärksamhet på barn som adopteras senare i livet samt på tonår och ung vuxen ålder.
Stockholm: Marie Cederschiöld högskola , 2026. , p. 27
Internationell adoption, Psykisk ohälsa, Vetenskaplig kvalitet, Risk för bias, Registerstudier, Adopterade